Det informella lärandet är det som
sker utanför skolans väggar, det som inte bedöms och betygsätts och som
eleverna söker upp av egen nyfikenhet, det informella lärandet kommer att få en
större andel i framtidens lärande. Elever lär sig mer när ämnet och
arbetssättet fångar deras intresse. En elev som tycker att ”det här var roligt
och jag vill veta mer” kommer att uppleva lärprocessen som något positivt.
Egentligen så kan man ifrågasätta det formella lärandets effektivitet. Att en
samhällsmedborgare uppnår kunskapskraven som regeringen ställer på en genom att
gå i skolan i minst elva år är inte alltid en självklarhet. I den nya
läroplanen lgr11 står det väldigt lite om IT och dess sociala och kulturella
konsekvenser men från europeiska samarbetsorgan börjar det sippra ner tankar
och riktlinjer, bland annat relaterat till det de kallar ”digital kompetens”. (Johansson,
2009) .
Man kanske måste trycka just på det att en högre digital kompetens bland
eleverna är nödvändig för att det informella lärandet skall få en större
genomslagskraft. Det är precis det som digitala tekniken kan erbjuda ”learning
on demand”. Att lära sig något som ”man kanske skulle ha nytta av” är verkligen
ett argument som eleverna inte alltid accepterar.
Håller med dig om att det informella behöver få större andel framöver, eller har det redan det idag kanske. Det jag då främst tänker på är om man räknar in lärande i arbetslivet. Där är det mesta lärandet informellt och väldigt lite formellt. Så som förberedelse inför arbetslivet kanske skolan mer borde fokusera på det informella lärandet. Men då jag jobbar i en statlig myndighet så finns det också formella krav på att visa upp att en medarbetare har fått formell utbildning för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Om vi tänker poliser, brandmän, läkare etc så krävs det tror jag ett formell lärande med informella inslag.
SvaraRadera